Behov

Jag har funderat en del på sistone om behovet att berätta var man är. Det är ett fenomen som skjutit i höjden och bara ökar och ökar. Jag är lika fast i skiten som alla andra är.

Förstår ni vad jag menar?

Jo, men först kom ju alla mobiler och man kunde inte ens mötas på stan utan att höras ett antal gånger innan själva mötet bara för att kolla var den andra parten höll hus. Eller om man för den delen skulle råka bli några minuter försenad, då måste man ringa upp, tala om att man är sen och att man trots allt är på väg. Precis som om den man bestämt att träffa har på några minuter gett upp hoppet och traskat iväg från möteplatsen...

Med saker som Messenger och Facebook har detta behov tydligen blivit ännu större. Nu får man uppdatering om sina vänners status även om man inte begärt det eller bestämt träff. Som sagt, jag är lika fast i skiten som alla andra. Jag kommer på mig själv att på msn eller facebook skriva saker som:

- Är ute
- Handlar
- Tränar
- Jobbar

Behövs det? Nej, jag är rätt säker på att vi klarar oss utan det.

Det var enklare förr. Då tog man cykeln bort till polaren på andra sidan gatan, ringde på och kollade om han var hemma. Kanske var han inte det och då satt man sig lugnt på trappan och väntade ett tag, för han kanske var på ingång. Eller så var mor i huset hemma och då gick man ju såklart in, satt sig och tjötade och väntade på att kompisen kom hem. Det funkade också, även om jag inte hade en aning om han just då handlade, tränade eller jobbade.